Under perioden när capoeira var bannlyst och utövarna riskerade att bli misshandlade, hamna i fängelse eller t o m något ännu värre behövde man ett sätt att hålla sin identitet hemlig. Genom att använda smeknamn, sk apelido, kunde man dölja sin identitet för polisen och andra som kunde tänkas vara ute efter en. Man kunde t o m ha flera olika capoeiranamn. Denna tradition fortsätter än idag, dels för att det blivit en del av capoeirans väsen men också för att smeknamn har en särskild plats i brasilianska hjärtan. Ett apelido tilldelas vanligtvis när en person har tränat en tid och när tränaren har hittat ett passande namn. Det tilldelas ofta under en gradering, sk batizado, men inte nödvändigtvis. Eftersom man kan få sitt namn baserat på något man gjort kan det komma när man minst anar det, gärna när man gjort bort sig lite. Ett bra apelido får gärna vara lite roligt och kärleksfullt halvtaskigt. Namnet kan fås baserat på ens utseende, ett personlighetsdrag, sitt spelsätt eller något annat som tränaren finner lämpligt.

Vår tränare, Contra Mestre Sandália Preta, gillar att spela capoeira i sandaler eller skor. En kväll besökte han en förening och deltog i deras roda. Mestren som ledde rodan pekade på honom och sa: 'Du där, Svarta sandalen, ta berimbauen!' Eftersom vår tränare oftast spelar i sandaler kom det därefter också att bli hans apelido.